Blog Image

SEbloggen

Kvarnen i Vindhem

Lögner o sanningar i Tillinge Posted on 2011-01-31 20:21

En förfärlig olycka inträffade 17 augusti 1889 i Vindhem på Storängen. Kvarnägaren, Carl August Ernholm Östbergs son, Carl Johan Sigfrid omkommer när han träffas av en väderkvarnsvinge. Gossen avlider strax efter han kommit in på sjukhuset. Gossen blev 3 år 6 månader och 20 dagar.

E-P 13 augusti 1889.

Notering från Tillinge död och begravningsbok 1889. (Arkiv Digital)

Säkerhetstänkandet var inte särskilt hög förr i tiden. Bilden är från en väderkvarn i Julita, Södermanland. Kvarnvingen går 60 -70 cm ovanför marken.

Kvarnen i Vindhem byggdes 1889 alltså den var helt ny vid olyckstillfällert. Kvarnen brinner ner, osäkert när. Det påstås att ägaren en blåsig natt, lät vingarna gå tills det blev varmgång som utlöste branden.

Auktion mars 1891. Var det den vintern som kvarnen brann?



Bygdegård

Lögner o sanningar i Tillinge Posted on 2011-01-18 07:45

Mälby kommer att ägas av folkrörelsen.

Det är under kriget som Mälby blir en bygdegård. Vi har några tidningsurklipp från Ena-arkivet i Grillby som beskriver vilka aktiviteter det var under de första åren.

Luciafest.

Tillinge Kvinnliga Gymnastikförening finns på en bild i galleriet, album Sport.

Socker till kaffet fick man ta med sig. Inträdet motsvarar 15 resp. 10 kr (2010) beräknat på inflationen.

Dans februari 1944.

7 februari låter E-P meddela att en bråkig enköpingsbo måste beläggas med handkedjor. Bråket uppstod efter dansen och det var kallt ute. I väntan på taxi ville bråkmakarna gå in och värma sig. Poliserna nobbade dem till det och slagsmål uppstär. En av killarna var känd av polisen som en medlem i “den bekanta enköpingsligan”.

Köttmarknad.

I november 1945 går ett antal tillingeflickor på en slaktkurs i Mälbygården. Walerius skriver en slutknorr på artikeln som speglar tidsandan.

Skördefest.

Det var också en skördefest i november 1945.

“Upplandssången sjöngs unisont som inledning, varefter hr Fredrik Karlsson, Hagby, å Tillinge lokalavdelnings av Bondeförbundet hälsade de närvarande välkomna”. Prästfrun läste ett par dikter och prästen höll ett högtidstal.

J. A. K. höll i pennan, (den legendariska “Karlsson i Vela”).

Inga slagsmål rapporterades.



Mälby efter branden.

Lögner o sanningar i Tillinge Posted on 2011-01-16 11:48

Efter branden styckas Mälby upp. Torpen säljs och s.k. egna hem bildas.

Kartan är från “egostyckningen” 1911. Egendomen sträcker sig från Niogårdshörn i väster och fram till Örbäcken i öster. Tre röda inramningar i mitten är torpen Skillnaden, Trevnaden och Glädjen.

Protokollavskrift;

“Af förrättningsmannen har jag denna dag emottagit alla handlingar angående ägostyckning å hemmanet 2 1/2 mantal till A No 1 Mälby uti Tillinge socken, Uppsala län, vilket härmed erkännes”.

Vid branden ägdes gården av Frans Gustav Melander 1842 – 1925. Melander var född i Täby norr om Stockholm. Melander står som ”Egare” i folkräkningen år 1890. Han var gift med Margareta Ockander, f. 1850 i Öja på Gotland.

Familjen emigrerar till USA och 1881 får paret en son, Roy Ernst född i Denver Colorado. Man återvänder rätt snart till Sverige. År 1890 bor familjen i Högtorp Gryt nära Gnesta.

Vid folkräkningen år 1900 har Melanders flyttat till Mälby och Frans Gustav har avanserat till ”Egedomsegare”. I protokollet från egendomsskiftet benämns han som Patron.

Efter Frans död 1925 tar sonen Roy över. Det blir dock ingen framgångssaga. Roy lär för det mesta varit pank. Det påstås att på 1930-talet fick han besök av Salaligan som var ute efter Lundby mejeriförenings kassa som förvarades i Lundbacken hos C. A. Björklund, som var föreningens kassör. Man hade alltså kört till fel gård. Salaligan kom rätt snart fram till att Roy var pank som en kyrkråtta och lämnade Tillinge utan att någon egendom eller person kommit till skada.

Roy var gift med Ada Elisabeth Jacobsson f. 1889 i Älmeboda, Kronobergs län. Äktenskapet blir kort, från 1921 och fram till 1925 då Ada Elisabeth dör.

Om Roy påstås det att han ägde en väska gjord av människohud. Inköpt i Amerika kan man tänka.

Roy slutade sina dagar på ålderdomshemmet i Dorsilla 4 februari 1944. Roy gjorde en bakåtvänd klassresa. Patrons pojk hamnade på fattighuset.

Familjen ligger begravd på Tillinge kyrkogård, gamla avdelningen. Dock inte Ada Elisabeth som ligger begravd i Enköpings Näs, där fadern, Jacob Niklas Jacobsson var folkskollärare.

Värdet på Mälby.

Hur mycket Melander betalt för Mälby har vi inga uppgifter om. Inte heller hur mycket som betalades ut efter branden.

I nedanstående notis har priset varit 54000 kr år 1890. Sannolikt var Mälby större då än 1911. På gamla kartor framgår det att Mälby hade haft mark på Storängen.

På Statistiska centralbyråns hemsida finns en prisomräknare där man kan beräkna inflationen från 1914 och framåt. Om antar att den genomsnittliga inflationen mellan 1890 och 1914 var 4 procent per år, skulle 54000 motsvara 138000 kr 1914. prisomräknaren anger då priset till 6,1 Mkr för år 2010.



Branden i Mälby

Lögner o sanningar i Tillinge Posted on 2011-01-07 16:43

Stor eldsvåda

”I lördags afton ödelades Mälby gård i Tillinge af eld. Elden utbröt i en halmstack vid norra änden af det stora huskomplexet. Det brunna området omfattar nära ett tunnlands areal och å detsamma funnos uppförda logar, stall, ladugård. Redskapslider och en mängd säd och foder som, allt blef logornas rof, jämte lokomobil, tröskverk och redskap samt jordbruksinventarier. Kreaturen lyckades man rädda utom höns och svin som innebrändes”.

Avskrift från Enköpings-Posten 3 oktober 1910. (måndag)

Det finns två versioner om orsaken till branden.

Version 1:

Mälbygården hade kommit i Folkrörelsens ägo och en scen skulle byggas vid den västra gaveln. Under grävningsarbetet hittade någon en nyckel. Personen visade sedan nyckeln för en äldre släkting som då lär ha utbrustit, ”den nyckeln som vi letade efter vid branden”.

Rykten hade gått att det handlade om försäkringsbedrägeri.

Version 2. Det var oktobermarknad i Enköping och alla anställda på gården hade åkt in till staden för att förlusta sig. Endast en förståndshandikappad pojke fanns kvar på gården. I vredesmod skulle han ha tänt på.

Den versionen har jag själv hört från Huga Andersson i Björkhaga, men Hugo var inte känd för att allt vad han sporde var en sanning.

En fråga man ställer sig; om branden ägde rum lördagen 1 oktober 1910, var det då marknad i Enköping samma dag? Det skulle styrka Hugos berättelse.

Torsdagen 29 september 1910 kan följande läsas i EP.

”Cirkus Frankoni kommer att ge fyra föreställningar 1 okt

Kom och se! Endast under marknaden!

Förevisas; Jättedamen Ellen och den tatuerade damen miss Harriet

1000 kr åt den som kan bevisa att tatueringarna är oäkta.

Tatuerad öfver hela kroppen med 500 olika tatueringar”.

”Jättedamen är den yngsta och tyngsta kvinna, som någonsin hafver varit sedd, och har publiken öfverallt blifvit förvånade att så mycket skönhet och behag kunna förenas i en sådan kroppsvolym”.

Det var alltså marknad samma dag som Mälby brann. Därmed kan vi frikänna Roy Melander (1881 – 1944) från alla beskyllningar om att ha anlagt branden. Den konspiratoriskt lagda kan hävda att grabben som tände på var Roys ”verktyg” men då bevis saknas och ingen kan åtalas föreslås frikännande.



Granen i Mälby

Lögner o sanningar i Tillinge Posted on 2011-01-03 20:45

Ett kultträd i Tillinge.

(från en ortstidning i början av 1900-talet).

”De vägfarande, som färdas å Lundbyvägen i Tillinge socken, ha säkerligen lagt märke till den stora gran som växer å Mälby ägor strax öster om landsvägen intill smeden Henning Lindströms lägenhet. Genom sin ålder om mäktighet står granen som ett stolt minne från svunna tider.

I många århundraden har nordanvinden spelat i granens kronor och den minner nu om den trädkult som härskade i Norden. Enligt folktron är Mälby gårds tillvaro förbundet med den gamla granens existens. Det heter nämligen; ”Skall någon hugga den en flise ur dess rot eller fälla omkull trädet, då brinner Mälby gård”.

Mälby-granen är tre meter i omkrets vid brösthöjd. Fem meter uppåt stammen grenar den sig i två stammar, vilka var och en sedan grenar sig ytterligare två. Dessa fyra stammar grena sig slutligen i åtta toppar. Granens höjd är ca 20 meter”.

B. S.

Granen stod på fastigheten Marieberg som ligger 500 meter norr om Mälbygården.

Henning Lindström 1883-1968 ägde Marieberg. Henning var sågare och inte smed. Hennings far, Carl Johan Lindström var däremot smed och bodde i Dorsilla. Det påstods att Carl Johan kunde hålla i ett glödande järnspett utan handskar.

Marieberg på 1940-talet.

Laga skifte i Mälby:

Förste Lantmätare Fredrik Wilhelm Mossberg (1835 – 1917), ritade in en symbol på Laga skifteskartan 1895-1896 och skriver i protokollet; “En backe med en sällsynt vuxen gran”.

Kartbilden nedan visar Mossbergs symbol för granen. Flygbilden nedan visar var granen stod. Avståndet från kröken i bäcken och granens placering är 200 meter.

Granens öde.

Någon gång på 1940-talet behövde troligtvis Henning ved för att värma huset. Henning kom på en idé. Eftersom Mälby hade brunnit redan 1910 kunde man bortse från den risken. För att inte i onödan utmana ödet kom han på idén att om man fridlyser granen mot en ersättning så kan man köpa ved i ställer. Han kontaktade myndigheterna och erbjöd att mot en ersättning av 150 kronor får granen stå kvar. Myndigheten nappade på budet men bjöd bara 50 kronor.

Henning tar då hjälp av grannen, Albert Lövgren (1917-1976) i Gullmyra och med stocksåg fälls granen någon gång i mitten av 1940-talet.

Granens hämnd.

Avståndet mellan gamla E-18 och järnvägen är 2,5 km. Mellan åren 1948-1955, omkommer 6 personer i olyckor. Det var människor som hade sina vägar i anslutning till Lundby-vägen mellan E-18 och järnvägen.

Enligt Anna Lövgren (1888-1971) var det granens hämnd. Anna kom aldrig mentalt in i 1900-talet. För Anna var sambanden självklara. Hennes man Robert blev påkörd av en bil och omkom. Sonen Albert hade varit behjälplig vid fällningen.

De omkomna var;

Erik Albert Vennerberg 1876 – 1948
Sigrid Teresia Vind 1916 – 1950
Johan Helge Eriksson 1913 – 1951 död 5 september
Anna Viktoria Pettersson 1887 – 1951 död 13 september. (min Farmor)
Gustav August Karlsson 1885 – 1955 (Stockhoms-Kalle)

Procentuellt utgjorde de omkomna ca 15 procent av boende från området som beskrivs.

Stockholms-Kalle

Få visste vem Gustav August Karlsson var. Alla kände till Stockholms-Kalle. Det har spekulerats mycket över varför han kallades Stockholms-Kalle. Många har kommit fram till att det beror på att han en gång hade besökt vår huvudstad.

Flygbilden nedan visar Marieberg någon gång på 1950-talet. Det är under det kalla kriget och fotot har en stämpel att Flygvapnet har granskat och godkänt bilden. Henning Lindström står vid knuten och tittar på flygplanet. Uppenbarligen kom Flygvapnet fram till att Henning inte utgjorde något hot mot rikets säkerhet.