”År 1854 den 7:de juni, instäldte sig underskrifen vice Commissions Landtmätare uti Järstena by, i Tillinge Socken, Åsunda Härad af Upsala Län, för att tillfölje af nedan intagne förordnande, verkställa Laga skifte å alla till detta sammanträde blifvit behörigen kungjord, infunno sig dervid.

Byns tre gårdar;

För Hemmanet N:o 1. Ett mantal frälse, om 8:ta öresland, svarade egaren Bonden Jan Jansson biträdd af dess måg Anders Andersson.

För H:t N:o 2. Ett mantal Frälse om 8:ta öresland egaren, förrättningssökanden Nämndemannen J. E. Björklund uti Gryta.

För Hemmanet N.O 3. Ett mantal Frälse om 8:ta öresland, svarade egaren Bonden Jan Eric Andersson.

I egenskap af Gode Män voro vid förrättningen på kallelse närvarande, Hemmansegare Lars Olsson i Benala och L. P. Sandell i Lilla Järstena”.

_____________________

J. E. Björklund bodde i Gryta men ägde uppenbarligen en gård i Järstena. Björklund var förrättningssökande, vilket innebar att det var han som ville att skiftning skulle ske. Det räckte med att en part ville skifta för att det skulle genomföras. Johan Erik Björklund (1807-1870) var Nämndeman och Uno Björklunds Farfarsfar.

Lars Petter Sandell ( 1803-1870) (Mats Farfarsfarfar)

1 öresland = ca 12-15000 kvadratmeter.

Ansvarig för förrättningen var ”vice Commissions Lantmätaren C. A. Edling”, som genomförde många förrättningar i Tillinge.

En fråga som skiftesmannen alltid frågade de närvarande var, om det förelåg någon risk för ”jäf”. I Järstena svarade alla ett nej på den frågan. Dock anmärkte Jan Erik Andersson att då rågångsrätningarna möter Lilla Järstena och Tallmyra, skulle behandlas, kunde jäv föreligga vid den delen av förrättningen.

Detalj från Laga skifteskartan.

Laga skifte var inte något som förbättrade sämjan i byn. Både Andersson och Jan Jansson samt hans måg, tyckte inte att några förändringar behövdes utan kunde skjutas på framtiden. Björklund som yrkade på skifte, påtalade att genomförandet av Laga skifte skulle vara gynnsamt för samtliga gårdar. Björklund överlämnade frågan till förrättningsmännen och Gode männen att avgöra om nyttan för alla parter förelåg.
Dessa herrar bedömde därefter gårdarnas ägor, åbyggnader och tomtplatser.

Följande upplysningar framkom:
Att byns åbyggnader blivit uppförda på en hög bergig backe.
Att de tre gårdarna är mycket hopbyggda
Gårdsplatserna är otillräckliga för ombyggnad och utflyttning.
Dålig arrondering.
Dåligt genomtänkt vägdragning.
Vissa åbyggnader var i stort behov av reparationer.

Utlåtande:
Förrättningsmännen och Gode Männen hittade inget lagligt hinder till att Laga skifte inte skulle genonmföras. Här hänvisade man till ”Kongl. Maj:te Nådiga skiftesstadga, af den 9:de Juni 1832”. Ägarna till N:o 1 och 3 begärde 8 dagars betänketid, vilket beviljades.

Här slutar mötet den 7 juni.

“Något vidare förekom icke detta dag; betygar. På Embetets vägnar C. A. Edling.
Biträdande Gode män: Lars Olsson, L. P. Sandell.

Vid ett nytt möte 17 juni justerades protokollet samt förklarade Jansson och Andersson nöjda och tänkte inte tvista.

Nedan har de tre gårdsägarna, J. E. Björklund, Jan Jansson och J. E. Andersson samt Gode männen, Lars Olsson och J. P. Sandell skrivit under protokollet.
Tog man måhända en sup efter detta?

Nytt möte.

Den 29 augusti, ”sedan alla egorna till Stora Järstena by blifitt afmätte och å karta laggde” hade man ett nytt möte. Förutom de tre gårdsägarna, Björklund, Jansson och Andersson var även folk från angränsade byar kallade.
Från Tibble, Carl Wilhelm Ericson som ombud för änkan C. L. Törnblom. Nämndemannen Anders Andersson, Ör i egenskap av förmyndare för Gustaf Olssons änka. Häradsdomaren Gustaf Persson,. Bönderna Lars Andersson och Jan Jansson.
Från Tallmyra by. Bönderna Anders Göransson, Jan Göransson, Jan Ersson, Jan Olsson, Olof Andersson och Jan Petter Pettersson.

Från Lilla Järstena, Lars Petter Sandell. I egenskap av Gode män Lars Olsson Benala och Lars Jansson Ulunda.
Jävsfrågan påtalades i händelse av om rågångsrätningen mellan Järstena och Tallmyra skulle ifrågasättas. I så fall skulle Lars Olsson i Benala, som God man biträda Lars Olssons måg, Jan Ersson i Tallmyra. I stället skulle då Anders Andersson i Lådö att kallas.

Nu går gubbarna igenom kartor och verkar komma bra överens om var gränserna skall vara.

Detalj från skifteskartan.

Skifte 310 är 9,5 x 74 meter och skifte 323 är 8 x 18 meter. Anledningen till att man mätte upp så små skiften, var att fördelningen mellan bra och dåliga jordar skulle bli så rättvis som möjligt.

30 augusti fortsatte förrättningen. Andersson i Lådö går in som God man i stället för Lars Olsson då ”egoutbytesförrättningen” mellan Stora Järstena och Tallmyra behandlas. Andersson klargjorde att han avlagt Gode Mans Eden.

Gradering av jorden.
Under paragraf 16 beskrivs vilken metod som användes för att värdera jorden.

”Medelst gräfning blefvo jordarternas beskaffenhet af förrättningsmännen kända, och åsattes skifteslagets bästa och bördigaste jord till 1 grad och den sämre i proportion derefter till
1 1/16, 1 1/8, 1 ¼, 1 3/8, 1 ½, 1 ¾, 2 grader o.s.v. allt i förhållande till godhet och bördighet”.

Arbetet fortsätter i november med b.la rörläggning (gränsmarkering). Frågor som odlingskostnader och gödselersättning dryftades.

Nu är ”egoutbytena” rågångsrätningarna klara mellan grannbyarna Tibble, Tallmyra och Lilla Järstena klara. Byborna kan avseende missnöje, ”klandra hos Ordföranden i Åsunda Härads Ägodelningsrätt”, inom 60 dagar efter man tagit del av protokollet.

Sedan kommer frågan hur man skall fördela mark i termen avrösning och inrösning.

”Med avrösningsjord menas mark som inte bedömdes som odlingsvärd vid laga skifte. Anledningen till termen avrösning är att denna jord avröstes (dvs avskildes) från inägor därför att den ej var odlingsvärd.
Den odlade eller odlingsbara marken kallades inrösningsjord” Källa: Wikipedia

En stor fråga som skulle behandlas var vilken eller vilka gårdar skull flyttas ut. Här kom skiftesmännen och Gode männen fram till att i den tätt hopbyggda byn, var det hemmanet Nr 2 (Björklunds) som hade de sämsta åbyggnaderna, var den gård som skulle flyttas.
Vilken var då den mest lämpliga plats att flytta gården till. Här kom man fram till att den östra delen av inägorna eller de s.k. vretarna hade jordarna sådan beskaffenhet att den ansågs som olämplig. (Det bör vara det område som går mot ”Järstenaborgen”, se Ekonomiska kartan, Sparrsätra.)
I stället föreslår man den sydvästra delen av byn, invid rågångarna mot Mälby och Tibble.
Detta undertecknades den 24 november 1854.

Året är nu 1855.

Den 14 maj 1855 kom Lantmätaren tillbaka till Stora Järstena för att utstaka och avsluta arbetet med Laga skifte. Nu infann sig också en man från Kungliga Uplands Infanteri för att bevaka försvarets intressen i Soldat Roten N:o 126.

Närvarande är även Hemmansägaren Eric Pettersson i Gryta som låter meddela att han blivit ägare till gården Nr 3 som ägdes av J. E. Andersson.
Gode män var Lars Olsson i Benala och L. P. Sandell, L Järstena.

På den vanliga frågan om jäv, anser Eric Pettersson Sandell vara jävig. Som orsak anger Pettersson att dels har Sandell varit hans svärfar. Dels har dessa herrar en tvist som pågår men ännu inte är avgjord.

I förhör med Sandell framkommer att Pettersson varit gift med hans dotter i ca 1 och ¼:s år. Dottern som dog för tre månader sedan, hade ett barn med Pettersson. Barnet dog dock kort efter moderns död. Därför ansåg Sandell att ingen släktskap med Pettersson förelåg. Beträffande tvisten meddelar Sandell att han under sista veckan erhållit en av Pettersson utverkad stämning till kommande sommarting. Därmed ansåg Sandell att någon rättegång inte var påbörjad.

Pettersson vidhåller att jäv föreligger varvid skiftesmannen och den ojävige Lars Olsson går in i enrum och kommer sedan med följande utlåtande;

” Då efter hvad af Sandell blifit uplyst och af Eric Pettersson obestridt lämnat Lars Petter Sandell numera, icke kan anses vara uti något slägtförhållande till Eric Petterssonsom uti 10 § af 3:dje Capt. Kongl. Skriftes stadgan omförmäles; och derjemte, de åberopade rättegångarne såsom ännu icke komne inför Laga domstol, kan anses vara började, endast förberedande åtgärder dertill vidtagne finner skiftesförrättaren med Gode Mannen äfven i denna del jäfsanmärkning sakna skäl för sig: i följd hvaraf det af Eric Pettersson härutinnan anförde, till alla delar ogillas, och förklarar Lars Petter Sandell oförhindrad att vid förrättningen i egenskap af God Man biträda”.

Inspektion av soldattorpet.

Soldattorpet tillhörande ”Soldatrote N:o 126 vid Enköpings Compagnie” inspekteras av skiftesdeltagarna samt ombud för regementet. Området för torpet skulle avräknas.

Området bestod av täppa om 24 kappland (3702 m2) öppen åker och till ”byggnade platta” 11 kappland (1697 m2).

Texten fortsätter; ”ombuden till alla delar förklarade sig nöjde, synnerligast då någon rubbning af åbyggnaderne icke ifrågakommer”. ????

Regementets ombud, en ”H:r Leutnant Baudou” tar nu fram ”Knecht Contractet” mellan byn och Soldaten Nr 126 A. Rönn, upprättat 11 januari 1841.
Kontraktet stadgade att soldaten i stället för spannmål och hö, försöker förhandla sig fram till att disponera åker- och ängsmark. Enligt ombudet önskade soldaten behålla kontraktets formulering under soldatens tjänstetid.

Bymännen medgav att soldaten kan bruka åkerjorden medan ängstegen skulle i stället ersättas med att årligen lämna 100 Ltt välbergat hö. Detta anbud godtogs och ”förrättningen togo afträde”.


Ovan, detalj från Häradskaratan. Järstenas soldattorp låg öster om Tallmyra.

Wattubord.

Man stöter på ord som man aldrig har hört tidigare och som inte ger någon träff på nätet. Dit hör wattubord.

Så här är paragraf 33 formulerad;

” Enligt det nu verkställda och utstakade Laga skiftet, kommer såsom en följd deraf, och icke enligt frivilligt åtagande hemmanet N:2 Ett mantal Frälse som eges af Nämndemannen J. E. Björklund att från byn utflytta, och har tjenlig byggplats för honom blifvit utsedd å egofiguren N:o 463, derinvid wattubord medelst brunnsgräfning kan erhållas”.

Någon som vet?

Lundbacken.

Nu skall alltså gården flyttas till ”egofiguren 463”. Björklund fick fem år på sig, räknat från den dag skiftet vunnit laga kraft. Kostnaden beräknades till 525: Rdr 16 skilling Banko. Tillkom kostnaden för ”af nödigt wattubord för Hemmanets behof”, 40 Rdr Banko, summa 565 Rdr 16 sk B:ko”. Här fick alla tre gårdarna vara med och betala. 1/3 vid utflyttningens början, 1/3 när halva utflyttningen är verkställd och 1/3 när utflyttningen är fullbordad och gamla byggnadsplatsen ren.

”Vid derom framställd fråga, tillkännagaf den utflyttande delegaren, det han ej ämnade upföra hus af tegel, ler eller sten”.

Detalj från Häradskartan. Utfl G. är Lundbacken.

Statligt stöd.

Bristen på skog var stor i Tillinge i mitten av 1800-talet. Därför förslår skiftesmannen och Gode Männen att man söker ”högsta möjliga understöd af allmänna medel”. Beloppet föreslås blir, 141 Rdr och 16 skilling Banko. Beviljas stödet, förslås att den utflyttade får en större del än de övriga skifteslaget.

Paragraf 39 stadgar att den obetydliga skog som finns på den förut odelade utmarken, skall fördelas lika mellan hemmanen.

”Löfskogen som finnes uti Bytomten och Lundbacken, skall mot hvarandra utbytas, hvilket byte af skog, delegarna att sjelfva få ombesörja”. Lundbacken hette alltså backen dit gården flyttades. Det blev ju ett bra namn på gården.

Tvisädesersättning.

”Tvisädesersättningen bestämdes till 1 ½ T:a (tunnland) Spannmål, 1/3 Råg 1 1/3:del korn och 1/3:del Blandsäd, den sistnämnde innehållande omkring 1/3:del Korn och 2/3:delar Hafra, ren o strid säd för hvarje uppskattadt T:d som tvisädas. Denna tvisädes spannmål erlägges af de delegare som erhålla trädesjorden äfven i proportion till dess uppskattade Tunnlandtal, och utgives afradstiden året efter sedan tvisädet sker”.

Här måste jag konsultera Göran Källgården och Bertil Larsson för att reda ut vad tvisädesersättning var för något.

Görans teori som Bertil ansluter sig till;

“Eftersom jorden brukades vartannat år och låg i träda vartannat beroende på att gödseln inte räckte till för hela arealen, så kan det här betyda att man trots den vanan odlade marken två år efter varandra med olika grödor, och fick då betala en ersättning för just detta, tvisädesersättning. Man hade säkerligen kommit på att olika grödor inte utarmade jorden på samma sätt och att det därför började förekomma växelbruk med cykler i växtföljden.

På laga skiftestiden var hag- och betesmark verkligen bara hag- och betesmark och fick gödseln naturligt. Man samlade ju in torkad gödsel från hagmarken och la på åkrarna och det finns åtskillig domstols mål där man tvistar om komockorna, eftersom det ju ofta gick kreatur från olika gårdar i samma hage”.
____________

Egenskapen strid betyder att spannmålen skall vara torr. Jmf. ”rinner i en strid ström”.

Protokollet berättar nu vidare om vägdragningar och -underhåll. Ekonomisk fördelning av intecknat soldatkontrakt m.m.

Slutprotokoll.

Den 16 maj 1855 läser Carl August Edling upp protokollet för de inblandade. Under ett år har arbetet bedrivits. Nästan 700 skiften har värderats.

Eric Pettersson fick uppgiften att mottaga och förvara handlingarna, som kunde avhämtas hos kronofogden 12 juni. Den missnöjde hade därefter 60 dagar på sig att klaga.

Stenen som givit byn dess namn.


Männikoöden.

Lite mer fakta om Lars Petter Sandells dotter Justina Lovisa Sandell, gift med Eric Pettersson, Gryta. Hon dog 25 februari 1855 i en ålder av 24 år och 4 månader, Som dödsorsak har prästen angett mjölkkastning.

Enl. Svenska sjukdomsnamn i gångna tider, antogs det bero på att den normala mjölkavsöndringen upphört och mjölken “kastat” sig på inre organ.

Lite längre ner i dödsboken står det att Bonden Erik Pettersson i Grytas dotter Erika Lovisa avlider 6 mars i bröstfeber i en ålder av 2 månader och 6 dagar.

Bröstfeber är detsamma som pleuropneumoni,dvs samtidig lungsäcks- och lunginflammation.
info: Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz